Alla inlägg arkiverade under: Empati

2015-07-29 10.04.00

Att låta självbilden spricka upp som ett äggskal (och titta ut som en nykläckt kyckling; redo.)

Friheten i att låta bilden av sig själv falla bort, är stor. Ingen av oss är det fina som andra säger om oss, när det vi gör möter deras behov. (Då gillar de oss ofta och vi kan känna oss omtyckta, godkända, välkomna). Inte heller är vi det som andra kan kritisera när det vi gör inte möter deras behov. (Då kan de bli besvikna och arga och vi kan känna oss missförstådda, avvisade, oomtyckta).   Vi är. På vilket sätt som helst. Vad som helst, vem som helst. Det är en frihet när självbilden spricker upp som ett äggskal och faller bort.   Vi är inte det vi kan, det goda vi gör eller undlåter att göra. Det finns inga förväntningar att leva upp till när vi vet det, bara olika konsekvenser. Vet vi det, kan vi höra vad som helst sägas om oss, och veta att det inte är oss de talar om. De uttrycker egentligen bara huruvida det de upplever att vi gör, möter deras behov eller ej. Från den platsen av frihet kan vi …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-10-03 09.02.58-1

Vad vi längtar efter i en konflikt

När vi fastnat i en konflikt, blir vi ofta vårt minst välfungerande jag. Klarsynen är som bortblåst, empatin känns svåråtkomlig och vi tillskriver gärna den andre diverse mindre attraktiva egenskaper (i ord eller tanke). Någon blir rädd när konflikten är ute i ljuset och vill helst hålla den tillbaka. Någon annan lider mest när konflikten finns men är outtalad, och vill bara få fram allt i ljuset så fort som möjligt. Redan där kan det låsa sig. Så, vad gör vi då när vi är vårt minst välfungerande jag i samma stund som vi verkligen behöver tillgång till vårt mest välfungerande jag för att komma vidare? Själv tycker jag att en ledstjärna hjälper, ett fokus att navigera mot.   Vad vi brukar längta efter när vi hamnat i en konflikt: – Att bli rätt förstådda i våra goda avsikter – Att slippa känna skuld (att bli förstådd och inte dömd) – Att slippa känna skam (att bli sedd som fin, värdefull, godkänd och inte bli dömd) – Att förstå den andre i hans/hennes goda avsikter – …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-10-14 10.00.00

Stark och svag – vad påverkar vilket tillstånd man är i

Stark och svag är tillstånd som skiftar. Är belastningen hög, belastningen av sådant som stressar, försvagas man. Vad som stressar, är individuellt, men vanligt är otydlighet, hög ansvarskänsla i kombination med brist på befogenheter/möjlighet att påverka/osäkerhet på hur man kan påverka. Tillstånd av svag och stark är som månadens ekonomi eller pengarna i plånboken – de säger inte mer än så om vår identitet. Stark och svag säger något om hur vi har det och vilka resurser vi har just då. Ibland är påfrestningen på ekonomin stor, för det kommer oförutsedda utgifter – samma med kraften. Ibland är den stabil och ibland kommer det in extra. Det viktiga är att veta hur man hämtar upp stark ur svag, för i ett tillstånd av svaghet, skörhet, obalans, kraftlöshet, finns en kärna som är så stark, så dynamisk, så hel och oförstörd. Den finns i oss alla, men det verkar som om men behöver omfamnar skörheten för att nå den. Belastningen och stressen kan öka av otydlighet i relationer, av orimliga krav på sig själv (som man dessutom inte förstår …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-10-05 09.27.10

Förstå sina känslor

Känslor som kommer i grumlig form, som hänger kvar och försätter en i ett arbetsamt tillstånd som inte leder någon vart,  kan vara svåra att förstå och ta sig igenom. Känslorna som kommer i en form som gör ont på ett sätt som inte går över, som inte leder till att det känns bättre än innan när man känt dem, kan vara ett gissel. När känslorna känns på det sättet, är det ett tecken på att det finns fler känslolager att upptäcka; lager som leder ner till grundkänslan. Om vi känner känslor som handlar om vad någon annan gör eller inte gör, då har vi känslor kvar att upptäcka där under. Om vi känner känslor som dömer oss själva och andra, då försöker ett viktigt behov nå fram till oss. Om vi känner ångest, brukar det bero på att vi missat eller dömt viktiga behov hos oss och att kroppen försöker hjälpa oss genom att larma via ångest. Känner vi panikångest, har kroppen slagit på stora alarmet då den upplever att flera viktiga behov hos oss är hotade …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-10-11 11.26.20

Köra fast eller hitta vägen till kontakt – om känslor, behov och snårig terräng.

Det finns känslor som vi mår bra av och känslor som får livet att kännas stagnerat; känslor som sätter oss i kontakt med oss själva och andra, och känslor som isolerar oss från kontakt. Vi blir välfungerande och känner oss levande när vi är i kontakt med våra grundkänslor och allmänmänskliga behov. Vi går runt i cirklar, kämpar utan att komma vidare, när vi är i kontakt med känslor som uppstått ur tolkningar vi gjort. Det är stor skillnad på att vara i kontakt med de känslor som kommunicerar våra behov till oss och de känslor som uppstår när vi gjort en tolkning. Det ena är skönt, det andra är bara arbetsamt utan att leda någon vart. Låt mig ge några exempel för att vägleda i denna djungel: Om man till exempel känner sig ledsen för att en annan person gör eller inte gör på ett visst sätt, då har man ännu ett känslolager kvar att upptäcka därunder eftersom den känslan inte kommer direkt ur ett behov utan via en tolkning. Det ledsna känslan kommer förmodligen …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
IMG_0437

Skillnaden mellan empati och sympati – hur vi lyssnar, hur det känns och vad det gör med oss.

Att lyssna med empati innebär att försöka höra vad den andra känner och vilket behov den andre försöker värna om, oavsett hur den andre uttrycker sig. Det är ett sätt att lyssna igenom, lyssna på djupet. Även om någon uttrycker sig aggressivt och dömande, kan den som lyssnar empatiskt höra känslor och behov. När någon hör oss med empati, kan en inre låsning släppa omedelbart. Vi behöver inte hålla med det som den andre uttrycker för att lyssna empatiskt, eftersom det bara handlar om att försöka höra vilka känslor och behov som är levande i den andre just då. När vi lyssnar empatiskt behöver vi i princip bara förstå och visa den andre med små och få ord att vi gör det. Det räcker och är allt. Att lyssna med sympati innebär att vi håller med, engagerat stämmer in i det den andre säger och delar åsikten. Det kan ha sin tid, men hjälper ofta inte när någon är i behov av just empati. Att lyssna med sympati kan även innebära att ge råd utifrån vad …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
Vigeland 8

Förstå var syskonbråket handlar om egentligen (eller alla bråk).

Konflikter handlar sällan om det man kan tro att de handlar om. Vill man lösa dem på ett sätt som skapar en varm och kärleksfull kontakt, behöver man förstå vars och ens positiva, livsbejakande drivkraft till att agera som den gör. Bråk handlar inte sällan om orättvisa, och blir man inte rätt förstådd accelererar ofta konflikten. Låt säga att det blir bråk om vem som ska ha något först eller vem som har något mest. Ett sätt att försöka skipa rättvisa, kan vara att skapa en regel som till exempel ”varannan gång”. Min erfarenhet är dock att det bara löser problemet tillfälligt, utan att någon egentligen har blivit mer sedd och förstådd än innan. Därtill kommer det faktum att det kan vara svårt att minnas vems tur det är och nya konflikter kan uppstå kring turordningen. Det är min fulla övertygelse att vi människor vill vara generösa och kärleksfulla mot varandra och att vi är det när våra behov är tillgodosedda. Därför ställer jag mig frågan: Vad är det för behov som ligger bakom det …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-08-05 19.52.35

Barn och vuxna behöver samma sak

”Men hur ska jag prata med mina barn om detta?” Den frågan får jag inte allt för sällan från klienter jag haft i samtal där vi jobbat med att lyssna efter känslor och behov, koncentrerat oss på att verkligen se och förstå personens upplevelse och reaktion på den i sin situation. För mig kommer frågan alltid som en överraskning. ”Så här, på samma sätt som vi pratar,”, svarar jag alltid. Det är ju ingen skillnad på barn och vuxna i hur vi vill bli hörda och förstådda. När någon lyssnar noga utan att döma, då skapas en kontakt. Då blir man trygg och öppnar upp än mer. När någon inte lyssnar noga, missförstår och dömer utan att försöka rätta till sitt missförstånd; när någon kommer uppifrån, då skapas otrygghet och ingen kontakt. Vem vill vara nära någon som dömer? Man kan vilja vara nära personen men frukta domen, och då blir det svårt för ett litet barnhjärta (och vuxenhjärta med för den delen). Samma sak gäller i relation till sig själv om man vill vara …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-09-26 07.14.55-1

Missade känslor bli jobbiga – från ältande till aha

När vi mår dåligt av våra känslor, fastnar i dem och inte kommer vidare, då har vi förmodligen missat den ursprungliga känslan och gjort en tolkning. Detta går så fort att vi inte lägger märke till det, utan först efteråt fylls av ett obehag som inte går över. Fler kännetecken på en missad grundkänsla är att vi börjar värdera och döma oss själva och andra. Vi känner ”att” och analyserar för att lösa problemet, vi försöker göra saker för att det ska kännas bättre, men kommer ofta tillbaka till samma jämmerdal igen. Den där friheten och friden som ska komma när man stannar med sina känslor, infinner sig inte alls. Ens eget sällskap lockar föga och kanske inte andras heller. Det blir tungt och kanske stänger vi av allt mer för att slippa det hela. Finns det då något man kan göra för att slippa ältande och jobbiga känslor? Ja, det gör ju det. Under de jobbiga känslorna, finns ursprungliga känslor. Dessa är ovärderade och ett spontant uttryck för våra allmänmänskliga behov. De kan sitta …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-09-27 07.17.00

Det är skillnad på känslor och känslor – liv eller stagnation

Det kan vara så förvirrande med ord; inte sällan har de så olika innebörd för oss att vi talar om olika saker fastän vi kan förledas att tro att vi menar samma. Ett sådant ord är känslor. Det finns då sannerligen känslor och andra känslor. Det är uttryck för vitt skilda tillstånd och behöver förstås därefter. Det finns grundkänslor som vi alla har och som är uttryck för våra allmänmänskliga behov. Att vara i kontakt med dem känns befriande och ger oss en känsla av att vara levande, i rörelse. Exempel på sådana känslor är glad, ledsen, trött, nyfiken, ensam, orolig, inspirerad, hungrig osv. Gemensamt för dem är att de är ovärderade, inte relaterade till något som andra gör eller inte gör och ett direkt uttryck för våra behov. Därtill finns det känslor som det är förfärligt att vara i kontakt med; känslor som får oss att fastna i vinkelvolten och må som om någon lagt en blöt filt över livet eller hällt klipulver i själen så att man bara vill därifrån. Dessa känslor kommer när vi …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest