Alla inlägg arkiverade under: Relationen till sig själv

Självkritik som trygghet och fängelse.

Jag får ofta frågan hur man kommer loss från sin självkritik. Hur kan man veta om man verkligen är ok som man är? Tänk om man faktiskt inte är det och att det finns fog för en självkritisk blick. Hur vet man? Hur gör man? Hur kan det vara i stället? Min avsikt med det här inlägget är att förmedla en förståelse för varför vi kan fastna i självkritik och inre krav och visa på andra sätt att möta behovet på. Det första jag tänker är att om du är självkritisk, så har du dina skäl. Inte för att du förtjänar kritik, utan för att du försöker skapa trygghet för dig själv. Förutsägbarhet. Ett skydd från besvikelse och andras dömande. Självkritiken blir ett verktyg för att slippa duka under för krav, kritik och press. Så mänskligt och så lätt att förstå. Om det funkar? Förmodligen till en början, annars skulle nog ingen fortsätta. Till en början fungerar de flesta av de strategier vi använder för att ta hand om oss själva i mötet med andra …

Om hur jag hittade ett väldigt mycket skönare sätt att förstå mig själv och andra på.

Det händer att mina klienter tror att jag inte varit som de; lika förvirrad, vilsen, självkritisk, ångestförlamad eller självdestruktiv. Det har jag. Absolut. Jag har bara ägnat väldigt många år åt att lära mig ett nytt sätt att förstå. Jag älskar det här sättet att förstå mig själv och andra på. Det är det mest livsbejakande och upprättande perspektiv som jag någonsin stött på. Det fanns en tid när jag bara tillät de känslor som stämde med min självbild, alltså de trevliga känslorna. De andra försökte jag göra mig av med efter bästa förmåga, som att springa ifrån dem, distrahera mig, stänga in och stänga av. Jag kan förstå det, för jag ville inte vara ett offer, någon det var synd om, en människa med problem. Det gick ganska bra att hålla de svåra känslorna borta, jag fick lite ont i magen bara. Eller, ganska mycket. Och det låg som en inre stress i bakgrunden hela tiden, men jag trodde att det var så det var att vara jag. Behov hade jag nästan inga. Jag …

Känslor man kan ha

Här är en inkomplett lista med exempel på känslor man kan ha/hur man kan känna sig. Här kanske du kan hitta rätt ord för din känsla, om du har svårt att hitta det annars. (Den är i bokstavsordning, bara för att det var roligt.) Detta är grundkänslor som kommer ur våra behov och inte är värderade på något vis. arg avslappnad allvarlig ansvarig apatisk aktiv bekymrad beslutsam blyg balanserad centrerad chockad deprimerad delaktig disträ eländig euforisk empatisk ensam förtvivlad förundrad förvirrad förvånad fri frustrerad generad glad grundad generös handlingskraftig hel harmonisk hoppfull hjälplös hotad irriterad instabil ivrig inspirerad koncentrerad kraftfull kluven kritisk ledsen lugn lycklig maktlös missmodig modig nedstämd nyfiken nervös nostalgisk otålig orolig ostimulerad optimistisk rädd rörd rastlös skamsen spänd stressad stark svag sur svartsjuk sårbar seg sorgsen stolt skör tillitsfull trygg trött tung tom utmattad uppgiven upplyft ångerfull älskad äventyrlig öppen ödmjuk överraskad öm ömtålig

En lista över behov

Det här är en inkomplett lista över grundläggande behov. Här kan du leta efter vilket ditt behov kan vara, om du har lite svårt att hitta det. Behoven ligger under några olika rubriker, men det är egentligen inte så noga. Kontakt: Uppskattning Äkthet Tillhörighet Omtänksamhet Närhet Kommunikation Medkänsla Stöd Gemenskap Intimitet Kärlek Ömsesidighet Respekt Trygghet Bli sedd Kontakt med känslorna Kontakt med behoven Bli förstådd Tillit Autonomi: Valfrihet Värdighet Frihet Oberoende Space Integritet Acceptans Mening: Medvetenhet Utveckling Utmaningar Kompetens Få bidra Kreativitet Utforskande Integration Lärande Sörja Fira Perspektiv Delande Riktning Självförverkligande Stimulans Förstå Delaktighet Skönhet Inspiration Existentiella djup Andlighet Mening Inre frid: Acceptans Balans Enkelhet Tro Hopp Struktur Sinnesfrid Vördnad Fysiskt: Luft Vatten Mat Vila Återhämtning Sömn Rörelse Säkerhet Sex Skydd Beröring Andning Ha roligt: Äventyr Humor Stimulans Glädje Roligheter Variation Förnyelse Spontanitet

Att navigera genom svåra tider och en enda sak att se upp med.

Livet har sina faser. Emellanåt blir påfrestningarna större än vad som känns möjligt och grundvalarna skakas. Hur man tar sig igenom det, är nog väldigt individuellt och jag tror att alla sätt är bra utom ett. I mitt nu 43-åriga liv har det hunnit bli några vändor med livsomvälvande utmaningar och jag har fått anledning att hitta min väg igenom. Vetskapen om hur man hittar sin väg igenom det svåra, gör det lite lättare att gå för varje gång. Det här är några rader om detta, eftersom jag själv tycker så mycket om att ta del av hur andra gör och vad de har funnit på sin väg. Tillstånd av vilsenhet, osäkerhet och skörhet befinner sig så nära tillståndet av riktning, trygghet och kraftfullhet. En liten inre rörelse, ett ”ja, tack, det här välkomnar jag”, öppnar vägen från det första tillståndet till det andra. Konstaterbart är följande. Alla känslor finns i alla. Alla behov finns hos alla. Alla känslor som finns där behöver bli sedda och hörda, annars fastnar de i kroppen och lagras till …

Att låta självbilden spricka upp som ett äggskal (och titta ut som en nykläckt kyckling; redo.)

Friheten i att låta bilden av sig själv falla bort, är stor. Ingen av oss är det fina som andra säger om oss, när det vi gör möter deras behov. (Då gillar de oss ofta och vi kan känna oss omtyckta, godkända, välkomna). Inte heller är vi det som andra kan kritisera när det vi gör inte möter deras behov. (Då kan de bli besvikna och arga och vi kan känna oss missförstådda, avvisade, oomtyckta).   Vi är. På vilket sätt som helst. Vad som helst, vem som helst. Det är en frihet när självbilden spricker upp som ett äggskal och faller bort.   Vi är inte det vi kan, det goda vi gör eller undlåter att göra. Det finns inga förväntningar att leva upp till när vi vet det, bara olika konsekvenser. Vet vi det, kan vi höra vad som helst sägas om oss, och veta att det inte är oss de talar om. De uttrycker egentligen bara huruvida det de upplever att vi gör, möter deras behov eller ej. Från den platsen av frihet kan vi …

Stark och svag – vad påverkar vilket tillstånd man är i

Stark och svag är tillstånd som skiftar. Är belastningen hög, belastningen av sådant som stressar, försvagas man. Vad som stressar, är individuellt, men vanligt är otydlighet, hög ansvarskänsla i kombination med brist på befogenheter/möjlighet att påverka/osäkerhet på hur man kan påverka. Tillstånd av svag och stark är som månadens ekonomi eller pengarna i plånboken – de säger inte mer än så om vår identitet. Stark och svag säger något om hur vi har det och vilka resurser vi har just då. Ibland är påfrestningen på ekonomin stor, för det kommer oförutsedda utgifter – samma med kraften. Ibland är den stabil och ibland kommer det in extra. Det viktiga är att veta hur man hämtar upp stark ur svag, för i ett tillstånd av svaghet, skörhet, obalans, kraftlöshet, finns en kärna som är så stark, så dynamisk, så hel och oförstörd. Den finns i oss alla, men det verkar som om men behöver omfamnar skörheten för att nå den. Belastningen och stressen kan öka av otydlighet i relationer, av orimliga krav på sig själv (som man dessutom inte förstår …

Förstå sina känslor

Känslor som kommer i grumlig form, som hänger kvar och försätter en i ett arbetsamt tillstånd som inte leder någon vart,  kan vara svåra att förstå och ta sig igenom. Känslorna som kommer i en form som gör ont på ett sätt som inte går över, som inte leder till att det känns bättre än innan när man känt dem, kan vara ett gissel. När känslorna känns på det sättet, är det ett tecken på att det finns fler känslolager att upptäcka; lager som leder ner till grundkänslan. Om vi känner känslor som handlar om vad någon annan gör eller inte gör, då har vi känslor kvar att upptäcka där under. Om vi känner känslor som dömer oss själva och andra, då försöker ett viktigt behov nå fram till oss. Om vi känner ångest, brukar det bero på att vi missat eller dömt viktiga behov hos oss och att kroppen försöker hjälpa oss genom att larma via ångest. Känner vi panikångest, har kroppen slagit på stora alarmet då den upplever att flera viktiga behov hos oss är hotade …

Köra fast eller hitta vägen till kontakt – om känslor, behov och snårig terräng.

Det finns känslor som vi mår bra av och känslor som får livet att kännas stagnerat; känslor som sätter oss i kontakt med oss själva och andra, och känslor som isolerar oss från kontakt. Vi blir välfungerande och känner oss levande när vi är i kontakt med våra grundkänslor och allmänmänskliga behov. Vi går runt i cirklar, kämpar utan att komma vidare, när vi är i kontakt med känslor som uppstått ur tolkningar vi gjort. Det är stor skillnad på att vara i kontakt med de känslor som kommunicerar våra behov till oss och de känslor som uppstår när vi gjort en tolkning. Det ena är skönt, det andra är bara arbetsamt utan att leda någon vart. Låt mig ge några exempel för att vägleda i denna djungel: Om man till exempel känner sig ledsen för att en annan person gör eller inte gör på ett visst sätt, då har man ännu ett känslolager kvar att upptäcka därunder eftersom den känslan inte kommer direkt ur ett behov utan via en tolkning. Det ledsna känslan kommer förmodligen …