Alla inlägg arkiverade under: Relationen till sig själv

Om skam – undvik den eller möt den.

Skamundvikande Att försöka undvika skam tar mycket energi. Att undvika skam är en vanlig drivkraft som ligger bakom en rad beteenden som inte gynnar någon. Istället för att rikta fokus mot vad man vill och vem man vill vara, krymper skam-undvikandet livsrummet. Fokus hamnar på att inte vara X eller Y (misslyckad, lat, oföretagsam, dålig, självisk, konstig, blyg, bossig, dramatisk, tråkig, dum, värdelös, överlägsen, obalanserad, ointelligent…) och det blir till en drivkraft att visa att man inte är något av det man i så fall skulle behöva skämmas för att vara. Det blockerar kreativitet, främjar självkritik och skapar en distans mellan människor. Det hindrar oss från att få kontakt med oss själva och vår egen inre vishet. Att möta skammen, lära känna den och välja själv Ett alternativ är att se skammen i ögonen och höra vad den har att säga. ”Folk kan tro att du är obalanserad! Folk kan tycka att du är självupptagen. Folk kan tycka att du är dålig.” Aha. Rösten visar vad man lägger skam på sig själv för och ett …

Hård och kall eller sårbar – när det gör ont.

Det hårda, kalla som skydd Det känns just väldigt sårbart att vara sårbar. Plötsligt händer något i relation till den andre, något som får hjärtat att dra ihop sig i en impuls att skydda. För en del av oss är den första impulsen är att bli hård och kall, att stänga hjärta. Att hålla den andre borta från sitt inre och distansera sig kan bli det enda alternativet och det man klarar i stunden. Att stänga och bli kall och hård är smärtsamt, kanske nästan mer smärtsamt än det man reagerade på, för det hårda och kalla går också ut över en själv. När man stänger, stänger man även ute sig själv från kontakten och hamnar i kylan. Jag vet mycket om det där hårda, kalla. Hur ont det gör, hur skönt det kan kännas i stunden att straffa med iskyla, att det ger en känsla av kontroll och övertag när man egentligen känner sig utsatt och skör. Jag vet också att det skiljer mig från den jag är. Det hindrar mig från att vara …

Självkritik som trygghet och fängelse.

Jag får ofta frågan hur man kommer loss från sin självkritik. Hur kan man veta om man verkligen är ok som man är? Tänk om man faktiskt inte är det och att det finns fog för en självkritisk blick. Hur vet man? Hur gör man? Hur kan det vara i stället? Min avsikt med det här inlägget är att förmedla en förståelse för varför vi kan fastna i självkritik och inre krav och visa på andra sätt att möta behovet på. Det första jag tänker är att om du är självkritisk, så har du dina skäl. Inte för att du förtjänar kritik, utan för att du försöker skapa trygghet för dig själv. Förutsägbarhet. Ett skydd från besvikelse och andras dömande. Självkritiken blir ett verktyg för att slippa duka under för krav, kritik och press. Så mänskligt och så lätt att förstå. Om det funkar? Förmodligen till en början, annars skulle nog ingen fortsätta. Till en början fungerar de flesta av de strategier vi använder för att ta hand om oss själva i mötet med andra …

Om hur jag hittade ett väldigt mycket skönare sätt att förstå mig själv och andra på.

Det händer att mina klienter tror att jag inte varit som de; lika förvirrad, vilsen, självkritisk, ångestförlamad eller självdestruktiv. Det har jag. Absolut. Jag har bara ägnat väldigt många år åt att lära mig ett nytt sätt att förstå. Jag älskar det här sättet att förstå mig själv och andra på. Det är det mest livsbejakande och upprättande perspektiv som jag någonsin stött på. Det fanns en tid när jag bara tillät de känslor som stämde med min självbild, alltså de trevliga känslorna. De andra försökte jag göra mig av med efter bästa förmåga, som att springa ifrån dem, distrahera mig, stänga in och stänga av. Jag kan förstå det, för jag ville inte vara ett offer, någon det var synd om, en människa med problem. Det gick ganska bra att hålla de svåra känslorna borta, jag fick lite ont i magen bara. Eller, ganska mycket. Och det låg som en inre stress i bakgrunden hela tiden, men jag trodde att det var så det var att vara jag. Behov hade jag nästan inga. Jag …

Känslor man kan ha

Här är en inkomplett lista med exempel på känslor man kan ha/hur man kan känna sig. Här kanske du kan hitta rätt ord för din känsla, om du har svårt att hitta det annars. (Den är i bokstavsordning, bara för att det var roligt.) Detta är grundkänslor som kommer ur våra behov och inte är värderade på något vis. arg avslappnad allvarlig ansvarig apatisk aktiv bekymrad beslutsam blyg balanserad centrerad chockad deprimerad delaktig disträ eländig euforisk empatisk ensam förtvivlad förundrad förvirrad förvånad fri frustrerad generad glad grundad generös handlingskraftig hel harmonisk hoppfull hjälplös hotad irriterad instabil ivrig inspirerad koncentrerad kraftfull kluven kritisk ledsen lugn lycklig maktlös missmodig modig nedstämd nyfiken nervös nostalgisk otålig orolig ostimulerad optimistisk rädd rörd rastlös skamsen spänd stressad stark svag sur svartsjuk sårbar seg sorgsen stolt skör tillitsfull trygg trött tung tom utmattad uppgiven upplyft ångerfull älskad äventyrlig öppen ödmjuk överraskad öm ömtålig

En lista över behov

Det här är en inkomplett lista över grundläggande behov. Här kan du leta efter vilket ditt behov kan vara, om du har lite svårt att hitta det. Behoven ligger under några olika rubriker, men det är egentligen inte så noga. Kontakt: Uppskattning Äkthet Tillhörighet Omtänksamhet Närhet Kommunikation Medkänsla Stöd Gemenskap Intimitet Kärlek Ömsesidighet Respekt Trygghet Bli sedd Kontakt med känslorna Kontakt med behoven Bli förstådd Tillit Autonomi: Valfrihet Värdighet Frihet Oberoende Space Integritet Acceptans Mening: Medvetenhet Utveckling Utmaningar Kompetens Få bidra Kreativitet Utforskande Integration Lärande Sörja Fira Perspektiv Delande Riktning Självförverkligande Stimulans Förstå Delaktighet Skönhet Inspiration Existentiella djup Andlighet Mening Inre frid: Acceptans Balans Enkelhet Tro Hopp Struktur Sinnesfrid Vördnad Fysiskt: Luft Vatten Mat Vila Återhämtning Sömn Rörelse Säkerhet Sex Skydd Beröring Andning Ha roligt: Äventyr Humor Stimulans Glädje Roligheter Variation Förnyelse Spontanitet