Alla inlägg arkiverade under: Relationer till andra

När vi dömer varandra som krävande, behövande, distanserade etc.

Att få höra någon beskriva en själv i negativa ordalag, kan vara utmanande. I synnerhet när vi inte känner igen oss i beskrivningen eller om det träffar något som är känsligt för oss. I en nära relation, blir det kännbart när vi inte får våra behov tillgodosedda. Om vi inte kan se hur vi ska få det, är det lätt att tänka att det beror på den andre. Det kan bli besvikelser, konflikter och slitningar. Det går att måla upp bilder av hur den andre är eller inte är, och distansen ökar för varje negativt epitet man sätter på varandra. Det är väldigt viktigt att vi får våra behov tillgodosedda i den relation vi lever i. Det behöver dock inte alltid vara vår livskamrat som möter behoven, jag tror inte ens att det är möjligt. Vad vi kan göra, är att ge varandra förutsättningar för att båda ska få vad de behöver.Vi är aldrig ansvariga för den andres behov, men vi behöver värna om våra egna. Missar vi det, kommer vi inte att trivas i …

Att få kontakt i en konflikt, del 1

Det här handlar om hur man kan göra för att hitta till kontakt när man befinner sig i en konflikt. När känslorna är upprörda, kan det verkligen vara svårt att få kontakt. I ett upprört tillstånd är kontakt kanske inte det första vi längtar efter. Snarare vill vi kanske överbevisa den andre om hur fel den har, komma med dräpande kommentarer eller gå därifrån. Det kan vi ju göra, men om det är någon som vi egentligen tycker om väldigt mycket, så behöver vi hitta sätt att få kontakt på igen. Så låt säga att du hamnar i konflikt med någon du står nära, och känner dig irriterad, arg, ledsen eller missförstådd. Du kanske tycker att den andre har gjort fel och det du kommer på att du kan göra, är att antingen försvara dig eller dra dig undan och tystna. Du vet egentligen att inget av det gör saken bättre, men vad skulle du annars göra? Här är det är lätt att köra fast och svårt att veta hur man kan ta sig ur …

Separation och förluster – att läka tomrummet.

Det här handlar om när människor inte kan ge oss det vi längtar efter att få; för att relationen är bruten, för att det finns sår, för att de är döda, för att det inte går. Hur kan man göra för att ändå må bra och få sina behov tillgodosedda? En förlust av en viktig relation, är oerhört smärtsamt. Ofta väcker det ett kluster av känslor som kommer samtidigt och trasslar in sig i varandra. Förlusten kan kännas som att hjärtat slits ur kroppen och lämnar ett stort hål efter sig, som att man blir halv, ensam kvar, tom. Den kan lämna oss med en känsla av meningslöshet, av övergivenhet, av sorg och vilsenhet. Är det en förlust av någon som fortfarande lever, förstärks smärtan av otillgängligheten; av att den andre finns men inte längre är nära. Är det en förlust genom död, är den så brutalt definitiv. Oavsett vilket, gör det ont och man kan verkligen behöva hjälp att hitta en väg igenom. Jag har fått min beskärda del av förluster i livet. Det …

”Jag känner mig inte förstådd!” Om vikten av att fråga och det sköna i att ha fel.

”Jag känner mig inte förstådd!” Det där är ett frekvent förekommande uttryck i vår familj. Inte för att vi är exceptionellt dåliga på att förstå varandra, utan för att vi vill åt den befriande känslan av att bli helt och fullt förstådda i det vi försöker förmedla. För, att inte bli rätt förstådd är något väldigt obehagligt. Det blir något som ligger och skaver, som lägger sig som något taggigt i mellanrummet mellan oss och inger en ledsen känsla som låter arg när den kommer ut. Vi förväntar oss att vi ska bli rätt förstådda, att vi har rätt att bli det, för vi vet att det löser det mesta. När man förstår, dömer man inte; man försöker inte förändra eller förbättra, för det behövs inte. När man förstår och blir förstådd, frigörs något som sätter allt i rörelse åt ett gott håll alldeles av sig självt. Att i grunden förstå och bli förstådd, är som att lossa på spärren som hindrat livets goda krafter att flöda fritt och sätta i rörelse. Vi känner varandra …