Alla inlägg arkiverade under: Relationer till andra

2016-09-17-14-19-34

”Jag känner mig inte förstådd!” Om vikten av att fråga och det sköna i att ha fel.

”Jag känner mig inte förstådd!” Det där är ett frekvent förekommande uttryck i vår familj. Inte för att vi är exceptionellt dåliga på att förstå varandra, utan för att vi vill åt den befriande känslan av att bli helt och fullt förstådda i det vi försöker förmedla. För, att inte bli rätt förstådd är något väldigt obehagligt. Det blir något som ligger och skaver, som lägger sig som något taggigt i mellanrummet mellan oss och inger en ledsen känsla som låter arg när den kommer ut. Vi förväntar oss att vi ska bli rätt förstådda, att vi har rätt att bli det, för vi vet att det löser det mesta. När man förstår, dömer man inte; man försöker inte förändra eller förbättra, för det behövs inte. När man förstår och blir förstådd, frigörs något som sätter allt i rörelse åt ett gott håll alldeles av sig självt. Att i grunden förstå och bli förstådd, är som att lossa på spärren som hindrat livets goda krafter att flöda fritt och sätta i rörelse. Vi känner varandra …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2017-08-04 08.00.43-1

Att förlora sina nära – sorgearbete och allt vad det nu innebär. För mig.

”Nu får du gå hem och ta hand om sorgen”. Jag har hört de där orden åtskilliga gånger, från äldre människor, när begravningen är slut. Jaha? Sorgearbete. Hur gör man? Vad innebär det? Det kan ju inte vara lika för två människor, snarare olika för alla. Alla har sin väg och beskrivningar om hur det går till tror jag skapar mer förvirring än klarhet. Om man inte betonar hur olika det kan vara, för då kanske man kan hitta något här och något där som hjälper. Är man som jag, börjar arbetet med att försöka förstå och nysta i ett känslotillstånd och det arbetet sker när tid är, när det behövs och så länge det ska. Finns det någon form av rörelse, är det bara att åka med i processen, annars får man försöka hitta någon form av rörelse. Sorg skulle jag nog mer kalla ett tillstånd än en känsla; ett tillstånd som i sig rymmer ett helt kluster av känslor som i sin tur gärna drar med sig känslor från förr. När något som …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2017-05-17 12.46.03-2

Strukturerad konfliktlösning

När man befinner sig mitt i ett missförstånd och känslorna svallar, då gäller det att hålla huvudet kallt och se hela situationen utifrån samtidigt som man noterar vad som sker inuti. Konflikter är ofta omedvetna missförstånd där var och en har goda skäl till upprördhet utifrån den tolkning de gjort av situationen. Man behöver förstå vad som fått känslorna att svalla hos först den ena, sedan den andra, utan sammanblandning, för ingenting som väcker starka känslor går att lösa i mellanrummet mellan två. Det mesta som gör oss upprörda bottnar i missade känslor från länge sedan; känslor vi inte fick hjälp att hantera då vi behövt eller som fick sättas i ett hörn till förmån för sådant som just då var viktigare för vår överlevnad. När vi inte har gamla känslor på lager brukar det inte bli konflikt, för då är vi välfungerande och har tillgång till vår empatiska förmåga. Eftersom gamla, nyväckta känslor inte har något att göra med den situation som triggat dem i nutid, behöver man hejda sig själv och känna tillbaka …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2016-01-16 14.37.40-2

Vi dömer det vi inte förstår

Vi dömer det vi inte förstår. När vi förstår, dömer vi inte. När vi förstår, verkligen förstår, väcks omtänksamhet och kärlek i oss. Om jag missar att tänka efter ordentligt, kan jag råka utgå från att andra ser det jag ser, vilket gör mig förvirrad. Kanske är det vanligt att vi utgår från oss själva när vi tolkar vår omvärld; att vi behöver hjälpa varandra att vidga perspektiv och perception. Jag behöver det hursomhelst. Jag brukar därför fråga nu och då, för jag vet att mitt omdöme och min förmåga att tolka rätt är synnerligen begränsad. Om jag dömer någon inombords, då vet jag helt säkert att jag inte har förstått. Då behöver jag fråga, och om det inte går, åtminstone få hjälp att tänka kring situationen. När man väl har missförstått, kan det vara svårt att på egen hand hitta den förståelse som gör att det klickar. Att döma eller bli dömd är ett obehagligt tillstånd som de flesta av oss nog vill bort från så fort som möjligt. Att inte förstå den andres …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2016-09-17-14-20-23-1

Att vara en stark-skör person

Det är mycket med att vara en stark-skör person. Att vara stark-skör innebär att vara kraftfull och sårbar samtidig, parallellt och om vartannat. En stark-skör person är alltid både och; har nära till båda tillstånden, åtminstone inom sig. Ganska ofta dominerar det ena genom första halvan av livet och det blir ett arbete att integrera båda aspekterna av sig själv. En stark-skör klarar det som ska klaras och håller ihop det, ringer chefer och förklarar trevligt var det glappar i bemötande, vad som är bra och vad som inte funkar som det ska. En starkskör styr upp saker. Vi är starka, det är genuint. Vi är bra på det, det kommer naturligt och lätt. Vi är dock lika sköra som vi är starka och det är viktigt att förstå. Mycket viktigt. En starkskör som ser så stark ut, behöver bäddas in i medkänsla och värme och omtänksamma ord. Vi behöver lika mycket stöd som vi delar ut till andra. Vi behöver mängder av kärlek och lyssnande hjärtan. Vi behöver få bejaka vår skörhet såväl som …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2016-07-04 21.54.27-1

Lyssna utan att försöka lösa eller fixa – en värdefull färdighet att sträva efter

Den största frustrationen jag känt när jag genomlevt svåra tider, har nog väckts av andras försök att peppa, lösa, fixa eller muntra upp mig. De har menat väl, o så väl. Förmodligen har jag själv många gånger gjort på samma sätt i mötet med en annan människas emotionella brottningskamp – försökt fixa. Lösa. Ordna. Ställa till rätta. Det är så lätt att vilja hjälpa genom att lösa, i synnerhet när den som just då har det svårt inte vet vad den ska ta sig till. Det finns tillfällen då vi kan hjälpa genom att fixa något, men ofta är det ett uppmärksamt lyssnande som hjälper allra mest. Att kunna lyssna på en väns problem/sorg/frustration utan att bli lösningsfixerad, är så värdefullt. Ofta är det det som hjälper den andre och därtill besparar det en själv mycket energi. Vi behöver inte lösa, bara höra och förstå. Det händer något när någon annan tar in och förstår vad vi går igenom. Tyngden lättar och det känns mindre ensamt. Vi är alla kapabla att hitta vår väg igenom …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2016-08-31 09.49.37

”Sluta bråka!” eller: sökandet efter missförståndet och den goda intentionen

”Men sluta bråka!” Man kan vilja säga det när man står bredvid två som hamnat i en konflikt; i synnerhet om man råkar vara förälder och känner ansvar för situationen samt behöver lugn och ro. Dock behöver man inte tänka efter särskilt länge för att inse att det enda som kommer ut av ”sluta bråka” är att de även känner sig missförstådda och o-hörda av sin förälder och det gör ju det hela ännu svårare. För: missförstånd är precis vad konflikter brukar handla om. Det ser man vanligtvis inte när man befinner sig mitt upp i dem, men när man rett ut dem visar det sig i regel att så var fallet. Utifrån ett empatisk perspektiv, gör och vill vi det vi gör och vill för att vi har känslor och behov som vi försöker ta ansvar för. Ibland tar detta sig uttryck som är svåra att förstå, men om man letar så brukar det klarna. Att fråga först den ena, sedan den andra, vad det var de upplevde och lyssna noga och med inlevelse …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2016-07-08 10.20.55

Hur vet man vad som är en grundkänsla? (En känsla som kommunicerar behov och som ger lugn när man förstår behovet)

Känslor; det finns så många, så grumliga, vaga och otydliga. Känslor kommer för att visa oss vad vi behöver och det behöver vi ha kontakt med för att må bra. Det är dock inte alltid så enkelt. Känslorna kan komma ur tolkningar vi gjort utan att märka det. För att hitta från en svår, grumlig eller tung, vag känsla, eller en känsla vi inte kan påverka, till den grundkänsla som är kopplad till ett grundläggande behov, kan man behöva skala av några lager. Känslor blir svåra när vi känner oss maktlösa inför dem. Känslan av maktlöshet kan komma sig av att vi antingen gjort en tolkning av andras beteende (vilket ger en känsla som vi inte kan påverka utan att försöka ändra den andre, vilket inte går) eller dömer oss själva för att vi känner som vi gör. Den där känslan kan ha följt med i decennier. (Undantag finns givetvis, som när man till exempel står inför riktigt svåra händelser och är genuint maktlös inför dem.) Hur vet man vad som är en grundkänsla egentligen? …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2016-07-25 13.54.52

När man blir splittrad mellan behov – exempelvis ensamhet och delaktighet

Ensamhetsbehovet är ett behov som för vissa av oss är svårt att tillgodose. Det kan finnas vitt skilda skäl till detta. Ett vanligt skäl är att man är mån om att andra inte ska bli besvikna eller liknande. Av det skälet kan man sätta sitt ensamhetsbehov åt sidan för att försöka tillgodose sitt behov av trygghet och gemenskap (inte bli förskjuten av den andre) eller helt enkelt för att man inte vill vara oartig eller otrevlig och är mån om att den andre ska må bra och få sina behov tillgodosedda. Man kan även känna sig kluven mellan behovet av ensamhet och att få vara med om nya upplevelser; alltså inte vilja gå miste om något roligt. Det här är vanligt. När ska man tacka nej till roligheter för att man behöver återhämtning för sig själv? I ensamheten kan känslor komma upp till ytan, känslor som kan kännas svåra. Då kan det hända att man drar sig för att tillgodose ensamhetsbehovet i ett försök att må bra och försäkra sig om att andra behov blir …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-10-18 15.53.17

Det blir mycket enklare så här

Att kunna förstå och härleda känsloreaktioner ner till botten, till det grundläggande behov de kommunicerar, det är värt all möda och all tid. Det hjälper aldrig att säga att någon inte behöver känna på ett visst sätt, för känslan bottnar i ett behov och förstår man inte behovet, kommer känslan att kvarstå eller återkomma eftersom behovet är viktigt och vill bli hört. Känslor och behov, grunden till allt. Låt mig ge vardagsexempel: Jag talade med en vän som har svårt för att ta emot och lätt för att ge. ”Det känns som att jag behöver ge tillbaka”, sa min vän. Att bemöta det med att säga: ”Åh, du behöver inte känna så”, hjälpte föga. Jag frågade vad det är som känns när det är svårt att ta emot. ”Jag är orolig för att jag inte ska vara viktig då”, svarade min vän. Det var det det handlade om; känslan kom för att värna om behovet av värde, och även om behovet av gemenskap. När det blev tydligt att det var det det handlade om på …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest