Alla inlägg arkiverade under: Relationer till andra

2015-08-06 11.53.07-1

Hur får man ihop det så att alla blir nöjda när alla i familjen vill olika?

Att leva i familj innebär att man behöver ta hänsyn till flera personers behov. Min övertygelse och erfarenhet är att man alltid kan hitta sätt för detta där ingen behöver ge sig, bli överkörd eller anpassa sig. Till en början kan det verka omöjligt; viljorna kan gå brett isär och känslorna bli starka. Någon har lätt för att släppa sin agenda, anpassa sig och köra över sig själv, någon annan är viljestark och kämpar för det som är viktigt för den. Frågan är hur man då gör för att alla ska må bra och få det som är viktigt för dem. Man letar efter behovet. Hittar man behovet bakom viljan, går det alltid att nå en lösning där ingen behöver ge sig. Låt säga att en vill åka iväg någonstans, en vill vara hemma och ta en promenad, en vill inte missa något och kan inte välja och en vill att familjen ska vara tillsammans hela tiden. Behov man kan finna där är: Nya intryck, vila, rörelse, upplevelser och trygghet. När man hittat behoven, blir det …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2016-01-15 14.25.59

Hur stöttar man någon i sorg?

När vi befinner oss i en svår tid i livet, behöver vi stöd. Vi kan behöva det så innerligt, men samtidigt kan andra människors försök till stöd kännas mer som en belastning än som hjälp om det inte möter våra behov. När det som andra säger för att hjälpa inte hjälper, kan man känna sig ännu mer utlämnad åt sig själv. Så, hur kan man då möta den som är i sorg utan att det blir fel? Och vad är det som kan bli fel? Här kommer några saker att tänka på: 1. Fråga den som sörjer vad den behöver. Din bild är kanske att den behöver tröst och hopp, men den sörjande kanske behöver få vara arg eller riktigt ledsen. Om du vill hjälpa, rådfråga den andre för att få kännedom om vad den blir hjälpt av. Saker man kan behöva: Bli hörd, få prata medan någon är tyst och lyssnar utan att säga så mycket, få lugn och ro, praktisk hjälp (snöskottning, gräsklippning, handling…), mat, få komma på andra tankar, få ur sig sina tankar …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2016-03-28 11.00.01

Säg som det är – om omedvetna undanflykter och varför det kan vara svårt att rakryggat yppa sanningen

Det händer att jag kommer på mig själv med att undra hur jag ska förklara mig för någon. Omedvetet känns det svårt att säga som det är och halvmedvetet letar hjärnan efter något gångbart. Jag har fått syn på det där och stoppar mig för att likt Karl Bertil Johnsson istället rakryggad yppa sanningen. För varför skulle jag inte säga precis som det är? Det finns ju alltid skäl, goda skäl, skäl jag kanske inte rår för eller som är viktiga för mig. I grund och botten handlar det om en drivkraft att tillgodose behov och om att slippa känna skam. Undvikanden är bara ett sätt att försöka tillgodose behovet av skamfrihet, eller om man så vill – gemenskap, acceptans, värde, kärlek eller närhet. Behovet är viktigt, men strategin ödesdigert kortsiktig. Kanske var den det bästa alternativet när vi var små, kanske funkar den temporärt i dysfunktionella relationer, men den funkar inte på riktigt. Det hållbara sättet är att försöka hitta behovet och sedan stå upp för det. Så här är det med mig, det är …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-10-03 09.02.58-1

Vad vi längtar efter i en konflikt

När vi fastnat i en konflikt, blir vi ofta vårt minst välfungerande jag. Klarsynen är som bortblåst, empatin känns svåråtkomlig och vi tillskriver gärna den andre diverse mindre attraktiva egenskaper (i ord eller tanke). Någon blir rädd när konflikten är ute i ljuset och vill helst hålla den tillbaka. Någon annan lider mest när konflikten finns men är outtalad, och vill bara få fram allt i ljuset så fort som möjligt. Redan där kan det låsa sig. Så, vad gör vi då när vi är vårt minst välfungerande jag i samma stund som vi verkligen behöver tillgång till vårt mest välfungerande jag för att komma vidare? Själv tycker jag att en ledstjärna hjälper, ett fokus att navigera mot.   Vad vi brukar längta efter när vi hamnat i en konflikt: – Att bli rätt förstådda i våra goda avsikter – Att slippa känna skuld (att bli förstådd och inte dömd) – Att slippa känna skam (att bli sedd som fin, värdefull, godkänd och inte bli dömd) – Att förstå den andre i hans/hennes goda avsikter – …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
Vigeland 6

Jul, familj, skuld och konflikter – och en bakdörr till något annat.

Den där osynliga stenen i hjärtat som växer sig allt större när kontakten med våra nära är dålig, den kan vara så tung att bära. I synnerhet i juletid, när förväntningarna på familjen är i centrum och det ställs på sin spets hur man har det med varandra, kan stenen växa och tynga. Det är inte skönt när hjärtat drar ihop sig och blir stängt. Man vill bort, därifrån, till en plats där man kan känna sig som sig själv igen. Familjerelationerna är de svåraste, för de har alltid funnits och därför är det svårt att genomskåda alla de dynamiker som råder. Man vet kanske inte varför ens syskon alltid får en att se rött, varför man blir helt dränerad av att umgås med sin mamma eller känner sig liten och osäker i sin pappas sällskap. Personer som är välfungerande i sin vanliga vardag, kan få känna av sina mest dysfunktionella sidor och det som skulle vara trevligt kan bli svårt. Så hur kan man hitta en väg i detta? I en familj är man …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-10-05 09.27.10

Förstå sina känslor

Känslor som kommer i grumlig form, som hänger kvar och försätter en i ett arbetsamt tillstånd som inte leder någon vart,  kan vara svåra att förstå och ta sig igenom. Känslorna som kommer i en form som gör ont på ett sätt som inte går över, som inte leder till att det känns bättre än innan när man känt dem, kan vara ett gissel. När känslorna känns på det sättet, är det ett tecken på att det finns fler känslolager att upptäcka; lager som leder ner till grundkänslan. Om vi känner känslor som handlar om vad någon annan gör eller inte gör, då har vi känslor kvar att upptäcka där under. Om vi känner känslor som dömer oss själva och andra, då försöker ett viktigt behov nå fram till oss. Om vi känner ångest, brukar det bero på att vi missat eller dömt viktiga behov hos oss och att kroppen försöker hjälpa oss genom att larma via ångest. Känner vi panikångest, har kroppen slagit på stora alarmet då den upplever att flera viktiga behov hos oss är hotade …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-10-11 11.26.20

Köra fast eller hitta vägen till kontakt – om känslor, behov och snårig terräng.

Det finns känslor som vi mår bra av och känslor som får livet att kännas stagnerat; känslor som sätter oss i kontakt med oss själva och andra, och känslor som isolerar oss från kontakt. Vi blir välfungerande och känner oss levande när vi är i kontakt med våra grundkänslor och allmänmänskliga behov. Vi går runt i cirklar, kämpar utan att komma vidare, när vi är i kontakt med känslor som uppstått ur tolkningar vi gjort. Det är stor skillnad på att vara i kontakt med de känslor som kommunicerar våra behov till oss och de känslor som uppstår när vi gjort en tolkning. Det ena är skönt, det andra är bara arbetsamt utan att leda någon vart. Låt mig ge några exempel för att vägleda i denna djungel: Om man till exempel känner sig ledsen för att en annan person gör eller inte gör på ett visst sätt, då har man ännu ett känslolager kvar att upptäcka därunder eftersom den känslan inte kommer direkt ur ett behov utan via en tolkning. Det ledsna känslan kommer förmodligen …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
Vigeland 8

Förstå var syskonbråket handlar om egentligen (eller alla bråk).

Konflikter handlar sällan om det man kan tro att de handlar om. Vill man lösa dem på ett sätt som skapar en varm och kärleksfull kontakt, behöver man förstå vars och ens positiva, livsbejakande drivkraft till att agera som den gör. Bråk handlar inte sällan om orättvisa, och blir man inte rätt förstådd accelererar ofta konflikten. Låt säga att det blir bråk om vem som ska ha något först eller vem som har något mest. Ett sätt att försöka skipa rättvisa, kan vara att skapa en regel som till exempel ”varannan gång”. Min erfarenhet är dock att det bara löser problemet tillfälligt, utan att någon egentligen har blivit mer sedd och förstådd än innan. Därtill kommer det faktum att det kan vara svårt att minnas vems tur det är och nya konflikter kan uppstå kring turordningen. Det är min fulla övertygelse att vi människor vill vara generösa och kärleksfulla mot varandra och att vi är det när våra behov är tillgodosedda. Därför ställer jag mig frågan: Vad är det för behov som ligger bakom det …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-08-05 19.52.35

Barn och vuxna behöver samma sak

”Men hur ska jag prata med mina barn om detta?” Den frågan får jag inte allt för sällan från klienter jag haft i samtal där vi jobbat med att lyssna efter känslor och behov, koncentrerat oss på att verkligen se och förstå personens upplevelse och reaktion på den i sin situation. För mig kommer frågan alltid som en överraskning. ”Så här, på samma sätt som vi pratar,”, svarar jag alltid. Det är ju ingen skillnad på barn och vuxna i hur vi vill bli hörda och förstådda. När någon lyssnar noga utan att döma, då skapas en kontakt. Då blir man trygg och öppnar upp än mer. När någon inte lyssnar noga, missförstår och dömer utan att försöka rätta till sitt missförstånd; när någon kommer uppifrån, då skapas otrygghet och ingen kontakt. Vem vill vara nära någon som dömer? Man kan vilja vara nära personen men frukta domen, och då blir det svårt för ett litet barnhjärta (och vuxenhjärta med för den delen). Samma sak gäller i relation till sig själv om man vill vara …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest
2015-08-04 18.17.23

Sociala introverta personer

Man kan vara både introvert och social. Jag tror att det är vi som ligger någonstans mellan introvert och extrovert som känner igen oss i det. Man kan älska att vara med människor, men i de former man själv trivs med. Lugnt, fokuserat och helst en i taget. Stökiga sammanhang är jobbigt (även om vi gillar människorna som är där). Många människor man gillar en i taget, kan tillsammans i grupp bli för stökigt och ofokuserat. Det är bra för socialt extroverta att veta. Vi gillar er, men inte alltid formen vi ses i. Stökiga sammanhang kan göra en socialt introvert person reserverad och jag har hört att vi kan upplevas distanserade och kritiska. Det är dock den för oss röriga formen vi distanserar oss från, inte människorna i den; sammanhanget, inte personerna. En socialt introvert person kan välja att ställa sig för sig själv på en fest och iaktta vad som pågår. Vi kan trivas på stora kalas om vi får tillräckligt med intressanta samtal på tu man hand. En socialt introvert person kan försvinna …

Dela:Email this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Buffer this pageShare on TumblrPin on Pinterest