Det inre barnet

Har du tagit väl hand om ditt inre barn idag?

Ibland kan det vara svårt att ta hand om sig själv; att veta vad man behöver, vad man känner, vad som får en att reagera som man gör. Det kan vara tämligen tomt, tyst och stängt när man försöker få kontakt.

Kanske beror tystnaden på att det lever ett barn därinne, ett barn som tystnat och inte längre vet hur det skall göra sin röst hörd. Det kan finnas ett barn som lever med en sträng inre vuxen, en som ännu inte förstått att barnet är OK precis som det är. Ett barn, som gör sig synligt genom starka reaktioner, fysisk smärta, ångest eller avstängdhet.

Det är av stor vikt vilka budskap vi ger vårt inre barn. Barnet är i sig själv friskt, sunt, oskuldsfullt och levande. Det är klarsynt och livsbejakande, mänskligt och närvarande. Precis som våra fysiska barn, är det uppmärksamt på subtila budskap om vilka villkor som gäller för det. Det är lyhört för vilka känslor och behov det kan ha och ändå bli accepterat. Det stänger av direkt om det fruktar att det kommer att bli förskjutet av den vuxne det delar kropp med.

Att ta hand om sig själv handlar till stor del om att ta hand om det inre barnet. Du kan ha en dialog med ditt inre barn, relatera till det som du skulle göra till ditt eget fysiska barn (eller någon annan du verkligen älskar djupt). Lyft det, hjälp det att tolka sina erfarenheter när det blivit skrämt, stötta det när det behöver mod, visa det överflödande förståelse när det har gjort något det ångrar och framför allt – visa det en totalt ovillkorad kärlek.