”If you have come here to help me, you are wasting your time. But if you have come because your liberation is bound up with mine, then let us work together.” (Lilla Watson och hennes grupp.)
Jag kan inte hjälpa någon att läka och utvecklas om jag håller en distans. Jag kan vara professionell och ha mitt fokus på den andres process medan jag arbetar, men inombords behöver jag vara öppen, beröras och låta det som sker i mötet få genklang även i mitt egen inre. Om jag inte gör det, blir det inget verkligt möte. Jag tror på mötet och det som sker när vi verkligen är närvarande inför varandra. När jag tänker tillbaka är det aldrig de som sagt rätt saker eller haft ordning på sitt eget liv som har hjälpt mig mest. Det är verkliga, sårbara människor som inte försökt lösa mina problem eller fixa mig, utan bara i kärlek varit där. Det händer något när vi möts så. Att bli sedd av någon som inte dömer, öppnar för livets alla goda krafter att verka i en människa. Det finns ingen anledning för mig att inte visa min egen sårbarhet och mänsklighet. Fokus är inte på mig under samtalet, men det går att lära känna mig genom allt jag delar i mina sociala kanaler. Jag tror att det är bra. Vi blir aldrig klara och det är som det ska. I samtalet med mig så bjuder du in mig att se vad du står med. Ibland har jag människor jag känner i samtal. Det är inte konstigare än att just då pratar vi fokuserat om just den personen. För bortom skammen, i den frihet som uppstår när allt med en människa får vara ok, finns det inte någonting att dölja. Jag gör min resa, du gör din och när vi möts i öppenhet så händer något. Välkommen.
Kärleken söker dig Den är i dig, runt dig, du är i den, runt den. Den finns i alla och envar där det är öppet, den möter dig där den på förhand stämt träff med dig utan att du vet.
Det är Kärleken du älskar, kärleken du längtar så innerligt efter, för den längtar så innerligt efter dig. Passionerat. Den är som en förtärande eld i hjärtat. Den söker och måste få sitt utlopp, annars förtär den själen – av längtan, av hetta, av innerlighet och eld.
Inom dig bor den, från ditt hjärta vill den verka. Brinna. Väcka. Skaka om och öppna upp när det behövs. Passionerat vara i extasen.
Värma som en trygg eld när det är tid för det, vagga som den tryggaste famn. Ta hand om, viska i ditt öra att du är den älskade. Att du är så innerligt, innerligt älskad.
Tro aldrig att den bor i en annan människa och inte överallt. Tro inte att den människa genom vilken du mötte kärleken är den som ger dig tillgång till denna kärlek igen och igen. Leta inte där. Det är dårskap. Det är dömt att gå under.
Passionerat söker kärleken dig där du minst anar. I din spricka. I din storhet. I vad än du öppnar ditt hjärta fullständigt för.
Kärleken är där du är, min älskade. Där du är. Där du verkligen är.
Det finns något befriande i att ses på ett terapeutiskt samtal i en hästhage. Hästarna finns runt oss och bidrar i processen, kanske vill någon vara särskilt nära och stå en stund med dig. Jag möter dig i det du behöver bli sedd och speglad i, där du behöver vägledning eller hitta hem till det som är du. Du möts av en stor empati och värme och får hjälp att integrera en kärleksfull förståelse för dig själv och din situation. Hästen bidrar med sin närvaro och sin förmåga att se och spegla. Ibland har de något tydligt som de vill förmedla till dig, ibland är ditt möte med dem det viktiga. Något sker när vi möts i sårbarheten. Ibland är finns det ord för det, ibland sker det bortom orden. Efteråt är vår (min och hästens) ambition att du ska känna dig sedd, mött, förstådd, stärkt och känna en värme för dig själv.
Pris: 1200:- för en timme.
Samtalen äger rum på Steengärdsgården i Släbo 225, Kode, ca 30 min norr om Göteborg med bil. www.steengardsgarden.se
Maila ditt intresse för kommande tillfällen om du vill vara med.
Vi ger återkommande en mycket uppskattad och populär kurs på temat självempati, kärlek och sårbarhet där upplägget är föreläsning och praktiska övningar tillsammans med hästarna. Du får öva dig i att växa i villkorslös kärlek tillsammans med hästflocken.
Vad händer om du blir bemött med villkorslös kärlek, kan du tillåta dig att ta emot den då? Hästarna har en fantastisk förmåga att spegla oss människor och hjälpa oss att hitta kontakten med oss själva. Vad händer när vi dömer oss själva? I hästflocken är det självklart att höra till, att ta sin plats för den man är. Vill du öva på att möta dig själv och dina behov med kärleksfulla ögon? Hästarna kan hjälpa dig att göra dom mötena möjliga.
Intentionen med kursen är att skapa förutsättningar för en ökad medvetenhet, närvaro och nya insikter, där hästarna är våra vägledare. Vi kommer jobba med intuitiva övningar både nära hästarna och på avstånd. Ingen förkunskap eller hästvana krävs. Evalotta som arbetar med att hjälpa människor att skapa en empatisk relation till sig själv kommer att inleda dagen med ett seminarium. Vi anpassar kursen efter rådande omständigheter genom att vara utomhus, hålla avstånd och enbart göra individuella övningar.
Kort upplägg för dagen:
Introduktion i självempati och att nå sin kärna
Meditation
Intuitionsövningar i villkorslös kärlek och sårbarhet tillsammans med flocken
Avslutning och sammanfattning
Vi startar kl 10 och avslutar kl 13. Nästa tillfälle är antingen lördag den 17/4 eller 8/5. Vi är utomhus hela dagen, med möjlighet till vind- och regnskydd. Priset är 750 kr per deltagare (inkl. moms). Betalning via Swish samma dag. Nya kursdatum kommer regelbundet att läggas ut och det går bra att anmäla intresse för kommande kurser även efter utlagda datum.
Efter kursen ges möjlighet till en fördjupningskurs.
Adress: Släbo 225, Kode
Anmälan sker per e-post
frida@steengardsgarden.se
evalotta@stiernholm.com
Presentation av kursledarna
Frida bor med sin familj och alla djuren på SteengärdsGården. På gården finns djur som på ett eller annat sätt kommit då de varit i behov av ett nytt hem. Ett hem där man har rätt att existera för sin egen skull. Flocken i sig har en läkande effekt och är under ständig utveckling och hästarna själva har bjudit in för fler människor att delta. Frida har precis avslutat tredje året i Mioterapi för Emelie Cajsdotter och arbetet på gården bygger mycket på Mios filosofi. I grunden är hon utbildad i Hälsopromotion med vidareutbildningar i bland annat hästterapi och barn, empati och djur. Hon har funnit sitt syfte i att sammanföra människor och hästar och möjliggöra dessa möten tillsammans med hästflocken på olika sätt.
Evalotta är i grunden teolog och arbetar nu som empatisk coach och vägledare. Hon älskar att utforska vad det innebär att vara människa och hur man kan hitta en så öppen, genuin och kärleksfull kontakt som möjligt – till andra människor, till sig själv och till det större. Hon har arbetat terapeutiskt med skärningspunkten mellan den andliga och den mänskliga dimensionen i hela sitt liv, som pastor, meditationslärare, andlig vägledare etc. Hon menar att det är samma kärlekskraft som flödar oavsett om det sker i en kyrka, i en healingsession, i ett starkt möte med en människa eller tillsammans med en häst. Det gudomliga är nära, så det gäller att försöka hålla sig öppen.
Tillsammans kompletterar Frida och Evalotta varandra på ett fint sätt. Frida med sin sprudlande energi och nära band med djuren och Evalotta med sitt bråddjup och sin förmåga att hitta igenom och nå ända in. Båda med fötterna i jorden och förmågan att stå kvar i svåra känslor och hålla utrymme för djupa själsliga upplevelser.
Varmt välkommen att höra av dig för mer information!
Nu finns min onlinekurs ”Bli fri från självkritik” tillgänglig!
I den lär du dig hur du genom att skapa en empatisk relation till dig själv automatiskt ersätter självkritik och inre stränghet med en djup förståelse för vem du är och vad du behöver. Du får med dig en mängd användbara verktyg.
Det kommer att komma en kurs om att arbeta med sina anknytningsmönster. Behovet är jättestort och jag har precis börjat på den. Medan du väntar på den, finns det en annan kurs som ger en jättebra grund till den kommande kursen.
Jag har just gjort klart en kurs som handlar om hur du kan bli fri från självkritik och inre stränghet genom att skapa en empatisk relation till dig själv. Du får lära dig hur du kan förstå dig själv och dina känslor och behov på ett djupare plan. Den förståelsen gör att du växer i kärlek och respekt för dig själv på ett sätt som gör att självkritiken successivt försvinner eftersom den inte längre behövs.
Vad har då detta med anknytningsmönster att göra, kanske du undrar. En hel massa. För att lära sig hantera sina anknytningsmönster så att de inte styr ens liv och mående för mycket, behöver man lära sig få kontakt med, förstå, bejaka och ta ansvar för sina känslor och behov. Om man kritiserar och dömer sig själv för hur man är, känner och fungerar, blir man väldigt känslig för hur andra reagerar på en. Det blir sårbart om den andre kan möta ens behov eller ej och det kan vara lätt att tro att det är något fel på en, att man borde fungera annorlunda än man gör, att man inte borde ha de behov man har eftersom den andre reagerar med stress på dem. I kursen får du också träna på att se hur du kan få dina behov tillgodosedda på olika sätt. Du får redskap som hjälper dig att inte åka in i medberoende med den andre.
De första stora kriserna drar med sig en massa lagrade känslor fram i ljuset; djupt lagrad rädsla, sorg och smärta som finns samlad inom en. Känslor och upplevelser som aldrig fått språk eller blivit speglade, kan bli till en grå förlamning i systemet. Själen som ännu inte mött sin egen storhet, famlar vilsen i sitt liv.
Men, som lager på lager skalas av, förändras processen och krisens karaktär. Den som tvivlar på sitt värde, kan i djupet av sitt vara finna sig själv innerligt älskad och värdefull. Den som bär på skuld, kan finna kärleksfullt befriande förståelse. Den som bär på en vag känsla av skam som emellanåt smäller till som en råttfälla runt hjärtat, kan finna att allt, precis allt, är värdigt och välkommet in i kärleken.
Gamla upplevelser av övergivenhet och utsatthet som blommar fram vid förluster, kan komma till ro när man möter sina yngre åldrar med öppen famn.
Födelse och död bildar par, inte liv och död. Den ”död” man genomgår i den djupa krisen, öppnar för nytt liv. Så småningom blir känslorna alldeles rena och då får de en helt annan karaktär. Sorgen fylls av tacksamhet och värme. Tårarna flödar, men glädjen finns kvar. Rädslan bottnar i en djupare tillit. Ensamheten bottnar i erfarenheten att djupast inom sig är man aldrig ensam.
Det kan vara svårt att lära sig hitta i krisen; i sorgens och smärtans labyrinter, men man kan lita på processen och i mitten öppnar sig livet. Går man bara tillräckligt djupt, släpper taget ända in, så finner man en kärlek och frid som genomlyser alla rädslor, allt tvivel och all oro. Där landar man i ljus och klarhet. Det är motståndet mot att falla, försöken att klamra sig fast vid det som inte längre bär, som ger lidande. Att väl tillåta sig att falla, är djupast en upplevelse av ljus. Man behöver bara stå ut med det svåra och ha tillit.
”I grunden är religiös erfarenhet upplevelsen av att vara villkorslöst och gränslöst förälskad. Men vad vi är förälskade i, förblir något som vi måste utforska.” Bernard Lonergan
Den kan vara en inre rörelse, en erfarenhet av något som rör sig i djupet av hjärtat. Den kan drabba en med kraft så att benen viker sig och tårarna rinner. Den kan välla fram som en kraftfull kärlek från djupet av ens vara. Mötet med den Stora Kärleken kan komma i många former, men är i grunden en kärleksupplevelse som förändrar allt.
När den kärleken bryter igenom inifrån eller drabbar med kraft, förändras man i grunden. Efter det blir inget sig likt. En resa startar, en färd djupare in i denna kärlek som lever sitt liv i djupet av vårt vara. Vi får möta oss själva och alla villkor vi har satt upp för kärleken, får syn på allt vi gör för att förtjäna den. Vi får färdas genom dunkla nätter och hudlöshet, skalas av så att vi kommer allt närmre vår kärna; tillbaka till vårt sanna och mycket vanliga jag. Tillbaka till en enkelhet där vi är mottagliga för att ta emot kärleken villkorslöst. Låter oss vara villkorslöst älskade.
För målet är att hitta in till den kärlek som lever i djupet av oss och som alltid längtar efter kontakt med oss. Den kärlek som gör att vi inte behöver känna oss avskurna och ensamma mer.
Jag tänker att vi känner igen varandra, vi som hamnar på den här vägen. För när det där kärlekslivet tagit plats på ens insida, då lever det sitt eget liv där. Starkt och påtagligt.
Välkommen till en kurs på temat självempati, kärlek och sårbarhet. Dagen innehåller en föreläsning och praktiska övningar tillsammans med hästarna. Du får öva på att växa i villkorslös kärlek tillsammans med hästflocken.
Vad händer om du blir bemött med villkorslös kärlek, kan du tillåta dig att ta emot den då? Hästarna har en fantastisk förmåga att spegla oss människor och hjälpa oss att hitta kontakten med oss själva. Vad händer när vi dömer oss själva? I hästflocken är det självklart att höra till, att ta sin plats för den man är. Vill du öva på att möta dig själv och dina behov med kärleksfulla ögon? Hästarna kan hjälpa dig att göra dom mötena möjliga. Intentionen med kursen är att skapa förutsättningar för en ökad medvetenhet, närvaro och nya insikter, där hästarna är våra vägledare. Vi kommer jobba med intuitiva övningar både nära hästarna och på avstånd. Ingen förkunskap eller hästvana krävs. Evalotta som arbetar med att hjälpa människor att skapa en empatisk relation till sig själv kommer att inleda dagen med ett seminarium. Vi anpassar kursen efter rådande omständigheter genom att vara utomhus, hålla avstånd och enbart göra individuella övningar.
Kort upplägg för dagen: – Introduktion i självempati – Meditation – Intuitionsövningar i villkorslös kärlek och sårbarhet tillsammans med flocken – Avslutning och sammanfattning
Vi startar kl 10 och avslutar kl 13 lördag den 23 januari, och är utomhus hela dagen, med möjlighet till vind- och regnskydd.
Priset är 750 kr per deltagare (inkl. moms). Betalning via Swish samma dag. Adress: Släbo 225, Kode Anmälan sker per e-post frida@steengardsgarden.se evalotta@stiernholm.com
Presentation av kursledarna:
Frida bor med sin familj och alla djuren på SteengärdsGården. På gården finns djur som på ett eller annat sätt kommit då de varit i behov av ett nytt hem. Ett hem där man har rätt att existera för sin egen skull. Flocken i sig har en läkande effekt och är under ständig utveckling och hästarna själva har bjudit in för fler människor att delta. Frida har precis avslutat tredje året i Mioterapi för Emelie Cajsdotter och arbetet på gården bygger mycket på Mios filosofi. I grunden är hon utbildad i Hälsopromotion med vidareutbildningar i bland annat hästterapi och barn, empati och djur. Hon har funnit sitt syfte i att sammanföra människor och hästar och möjliggöra dessa möten tillsammans med hästflocken på olika sätt.
Evalotta är i grunden teolog och arbetar nu som empatisk coach och vägledare. Hon älskar att utforska vad det innebär att vara människa och hur man kan hitta en så öppen, genuin och kärleksfull kontakt som möjligt – till andra människor, till sig själv och till det större. Hon har arbetat terapeutiskt med skärningspunkten mellan den andliga och den mänskliga dimensionen i hela sitt liv, som pastor, meditationslärare, andlig vägledare etc. Hon menar att det är samma kärlekskraft som flödar oavsett om det sker i en kyrka, i en healingsession, i ett starkt möte med en människa eller tillsammans med en häst. Det gudomliga är nära, så det gäller att försöka hålla sig öppen.
Tillsammans kompletterar Frida och Evalotta varandra på ett fint sätt. Frida med sin sprudlande energi och nära band med djuren och Evalotta med sitt bråddjup och sin förmåga att hitta igenom och nå ända in. Båda med fötterna i jorden och förmågan att stå kvar i svåra känslor och hålla utrymme för djupa själsliga upplevelser. Varmt välkommen att höra av dig för mer information!
Starka känslor av närhet och att bli djupt berörd behöver inte vara kärlek. Det kan helt enkelt röra sig om ett triggat anknytningsmönster hos en person med ambivalent anknytning. Det blandas dock ofta samman med kärlek. Det är bra att ha koll på det här om man känner igen sig.
Anknytningssystemet hos en person med ambivalent anknytning triggas lätt i mötet med en person med undvikande anknytningsmönster. De båda dras till varandra, det känns starkt och där någonstans drar det igång. Den ena vill ha mer av den ljuva närheten och den andre vill ta distans och så triggas systemen.
När ett ambivalent anknytningsmönster väl är triggat, börjar det leva sitt eget liv inom en. Hos en ambivalent är anknyningssystemet dessutom extra lättväckt och man är väldigt sensitiv för risker som har med hot mot relation att göra. Därtill har man en låg aktivitet i den del av hjärnan som lugnar känslor och har därför svårt att stoppa berg-och-dalbanan av känslor när den väl dragit igång.
Anknytningssystemet triggas till exempel av att den undvikande..
vill hålla distans, känslomässig och/eller fysisk
sänder blandade signaler som ofta uppfattas som avvisande
är dålig på att förstå och ge dig vad du behöver känslomässigt
gärna vill hålla saker öppet och inte committa sig till relationen även om den stannar i den år ut och år in etc
Berg- och dalbanan kan se ut så här:
man får blandade signaler och blir osäker
systemet aktiveras
man blir väldigt upptagen med relationen i sitt tanke- och känsloliv som ett sätt att försöka skapa närhet till den andre
man blir skör och känslig och tappar sig själv
man får ett litet ömhetsbevis
som skapar ett visst lugn
det kommer blandade signaler igen
som skapar osäkerhet och systemet triggas…
Med tiden sker följande:
Den ambivalenta börjar blanda ihop oron, upptagenheten av relationen och de små ömhetsbevisen som kommer med kärlek.
Ett aktiverat anknytningssystem kan lätt förväxlas med passion och man fortsätter att dras till personer som aktiverar systemet. Tyvärr kan man då missa trygga individer som man skulle kunna få det bra med, då deras närvaro inte triggar systemet och får en att känna det man tror är kärlek.
Att känna sig starkt berörd av någon, dragen till den, fixerad vid relationen och känslomässigt osäker är inte kärlek. Det bara känns så. Äkta kärlek ger sinnesfrid och en mer lugn glädje.
Det kan vara bra att påminna sig om de här sakerna när systemet drar iväg. Att leva med ett aktiverat anknytningssystem är oerhört påfrestande och kan göra den mest stabila människa till en skör version av sig själv. Den undvikande kommer inte att bli den leverantör av stabil närhet som den ambivalenta längtar efter, hur gärna man än önskar det.
