En vän till mig har mycket lätt för att känna skuld.
För att hantera det, är hon noga med att inte göra fel.
Hon lever i en värld av krav,
och så länge hon gör rätt, kan hon känna att hon duger.
Tyvärr tror hon att det är något odefinierat fel på henne,
vilket gör henne både känslig för kritik från andra och kritisk mot sig själv.
Jag önskar att hon fick syn på sin inre lilla flicka och tog henne i famnen.
Jag skulle önska att hon kunde säga till sitt inre barn:
”Jag förstår att du är rädd att du har gjort något fel,
men jag älskar dig ändå. Villkorslöst.”