Förstå sina känslor

Känslor som kommer i grumlig form, som hänger kvar och försätter en i ett arbetsamt tillstånd som inte leder någon vart,  kan vara svåra att förstå och ta sig igenom.

Känslorna som kommer i en form som gör ont på ett sätt som inte går över, som inte leder till att det känns bättre än innan när man känt dem, kan vara ett gissel.

När känslorna känns på det sättet, är det ett tecken på att det finns fler känslolager att upptäcka; lager som leder ner till grundkänslan.

Om vi känner känslor som handlar om vad någon annan gör eller inte gör, då har vi känslor kvar att upptäcka där under. Om vi känner känslor som dömer oss själva och andra, då försöker ett viktigt behov nå fram till oss.

Om vi känner ångest, brukar det bero på att vi missat eller dömt viktiga behov hos oss och att kroppen försöker hjälpa oss genom att larma via ångest. Känner vi panikångest, har kroppen slagit på stora alarmet då den upplever att flera viktiga behov hos oss är hotade eftersom vi stängt av dem, försöker få bort dem eller helt tappat kontakten med att dem. Känslor av skam och skuld bär också budskap om att vi har känslor och behov som vi missat och som behöver vår accepterande uppmärksamhet.

Det vanligaste diket att köra fast i, är att vi relaterar det vi känner till andra snarare än till våra egna behov. Inte sällan väcks våra känslor i relation till vad andra gör eller inte gör, men de bottnar alltid i något som vi själva behöver och som är oberoende av vad just den personen gör eller inte gör. Först när vi hittar vårt eget behov, kan vi påverka hur vi mår och hur vi känner oss. Vårt välbefinnande är starkt förknippat med att vi står i lyhörd kontakt med våra allmänmänskliga behov såsom kärlek, närhet, värde, mening, beröring, kontakt, frihet, kreativitet, sund respekt osv

När vi har kontakt med behoven och bejakar att de finns, kan vi må bra även om behoven inte alltid blir tillgodosedda i stunden.

Grundkänslorna kommer alltid direkt ur allmänmänskliga behov och försöker kommunicera de behoven till oss genom känslor. Jag behöver vila, så jag känner mig trött. Jag behöver mening så jag känner tristess när det behovet inte blir mött. Jag behöver kontakt, så jag känner mig levande när jag får det och ensam och brist på mening när jag inte får det etc

Missar vi den första känslan, kommer en ny känsla där vi kan känna oss förminskade, utanför, avvisade, dåliga, övergivna, värdelösa, utnyttjade, överkörda osv; alltså känslor som relaterar till vad vi upplever att andra gör eller tycker. Det senare känslotillståndet behöver ledas ner till den första känslan för att vi ska få kontakt med behovet och komma igenom. När vi hittat behovet och bejakat det, då infinner sig friden.

Detta är snårig terräng och det kan vara svårt att lära sig skilja på känslor och  grundkänslor samt veta vad ett allmänmänskligt behov är. Man kan googla på det. Jag kommer skriva mer på temat.

Med värme,

Evalotta.