Gammal undanstoppad smärta försvinner inte med mindre än att den blir sedd och mottagen med kärlek. Igen och igen, tills det är klart. Det finns ingen annan väg. Visst kan man få den att tillsynes försvinna, försvinna för stunden, men då blandar den bara ihop sig med saker som händer i nuet. Den undanträngda smärtan blandar sig med saker som den egentligen inte alls hör ihop med. Den får oss att trigga på händelser så att de blir svåra på ett sätt som de inte skulle behöva vara.
Idag pratar jag om att möta smärtan på ett annat sätt. Ett som leder hem.
Välkommen att lyssna!
Med värme,
Evalotta.