Mitt i smärtan, maktlösheten, det vi inte får ihop, i skammen och försvaren som åker upp för att vi värja oss mot att bli dömda, finns en smal liten stig som leder hem. Det är lätt att tala klokt om detta, men betydligt svårare att stå mitt i det och uppleva hur vågor av obehag, rädsla, smärta och sorg trycker på inifrån. Vad händer om jag låter dem skölja igenom mig med kraft? Kommer jag dras ut, dras ner i mörka vatten och aldrig mer komma upp? Alldeles oberoende av vad jag vet, kommer rädslan. Jag står i den. Jag vet att vågen är en del av mig, att ingenting i mig är farligt. Det är bara som det känns just där och då.
Jag delar med mig av vad jag utforskar den här hösten. Det känns viktigt att inte bara raportera i efterhand när allt lagt sig på sin plats igen. Välkommen att följa med!
Med värme,
Evalotta.
_________________
Vill du ha min hjälp?
Behöver du öva på att bli mer kärleksfull mot dig själv och förstå dig själv empatiskt? Då finns min onlinekurs ”Självempati – lär dig förstå och möta dina känslor och behov (NVC)”.
Vill du ha min hjälp att arbeta med dina anknytningsmönster? Här finner du min onlinekurs för ambivalent anknytning och min onlinekurs undvikande anknytning
När du går mina onlinekurser, har du fri tillgång till mig via mail. Jag svarar alltid, stöttar och vägleder.
Välkommen!
Med värme,
Evalotta.