Känslor; det finns så många, så grumliga, vaga och otydliga.
Känslor kommer för att visa oss vad vi behöver och det behöver vi ha kontakt med för att må bra.
Det är dock inte alltid så enkelt.
Känslorna kan komma ur tolkningar vi gjort utan att märka det.
För att hitta från en svår, grumlig eller tung, vag känsla, eller en känsla vi inte kan påverka, till den grundkänsla som är kopplad till ett grundläggande behov, kan man behöva skala av några lager.
Känslor blir svåra när vi känner oss maktlösa inför dem.
Känslan av maktlöshet kan komma sig av att vi antingen gjort en tolkning av andras beteende (vilket ger en känsla som vi inte kan påverka utan att försöka ändra den andre, vilket inte går) eller dömer oss själva för att vi känner som vi gör.
Den där känslan kan ha följt med i decennier.
(Undantag finns givetvis, som när man till exempel står inför riktigt svåra händelser och är genuint maktlös inför dem.)
Hur vet man vad som är en grundkänsla egentligen?
Här är några korta tumregler:
1. När jag ”känner att…”, finns det minst en känsla till därunder.
Att känna ”att” är ett tecken på att jag gjort en tolkning/värdering och att jag behöver titta lite djupare om jag vill finna min grundkänsla (den som hjälper mig att komma vidare).
Ex. ”Jag känner att du inte respekterar mig”.
Upplevelsen av att inte känna sig respekterad, går vidare ner i andra känslor som till exempel sorg, maktlöshet, ilska osv. Vilka behov skulle jag kunna tillgodose om jag kände mig respekterad?
Till exempel att just värna om mina behov, känna mig hörd, känna mig värdefull, kunna bidra med min kompetens eller något annat.
Ser jag vad det är som är viktigt för mig (behovet), kan jag lättare tillgodose det genom att kommunicera just det och be den andre om något specifikt eller fundera kring nya lösningar.
Nästa lager skulle kunna låta:
”Jag känner maktlöshet. Jag har behov av att bli hörd i det som är viktigt för mig. Vill du lyssna noga en stund?”
2. När jag ”känner mig utnyttjad” berättar det att jag har gjort en automatisk tolkning av situationen där min bild är att någon har gjort något mot mig.
Vill jag komma igenom det obehaget, behöver jag hitta vilka känslor den upplevelsen väckte i mig och hitta behovet.
Jag känner mig kanske orolig och otrygg, för jag vet inte om mitt behov av ömsesidighet och stöd kommer att bli tillgodosett. När jag ser det, kan jag om jag vill, kommunicera min oro för att stå ensam utan stöd.
Jag kan kanske berätta om hur det påverkar min upplevelse i olika situationer och be att få stämma av ibland och se om det är det som händer eller om det är mina hjärnspöken.
Det är betydligt lättare för den andre att höra ”nu blev jag rädd för att bli utnyttjad igen, och för att stå där ensam utan stöd” än att höra ”jag känner mig utnyttjad”.
Det första gör det långt mer troligt att vi får vårt behov tillgodosett.
Ju tydligare vi kan se och formulera att vår känsla inte kommer av något den andre har gjort, desto lättare är det för den andre att höra oss utan att känna sig kritiserad och gå i försvar.
Ibland kanske man inte kan se hur ens känsla skulle kunna komma från något annat än det som den andre har gjort.
Då kan man börja där, säga att det är det enda man ser och att man är medveten om att det finns fler lager.
Därifrån kan man leta tillsammans och se om man kan hitta vad det handlar om; vad som är så i grunden viktigt.
3. Grundkänslor är känslor som är helt fria från värderingar och tolkningar.
Det är de som lättast leder oss till det behov som är viktigt för oss just då.
Exempel på sådana känslor är glädje, sorg, oro, stress, rädsla, iver, entusiasm, nyfikenhet osv.
Ilska kan vara en grundkänsla, men inte sällan finns det fler känslor att hitta under känslan ilska.
Att lära sig hitta grundkänslor och grundläggande behov är något som ofta tar en hel bok på sig för att presenteras.
Men, hellre lite än inget, tänker jag. Att ha det här i bakhuvudet, kan vara till stor hjälp.
Med värme,
Evalotta.
Så klokt du skriver om våra viktiga känslor/tankar och vad som ligger bakom av grundkänslor. Läser och begrundar varje inlägg som du skriver. Har förstått att du bor i Kungälvstrakten. Vill du veta lite om mig kolla min Gröna Salong på facebook. Mvh Margateta Källberg, Kungälv
Har du några bra boktips med detta tema? Tror jag måste lära mig lite mer 😉
Hej! Alla Marshall Rosenbergs böcker är bra för detta. Non Violent Communication heter hans grundbok och jag kan innerligt rekommendera den. En som skrivit om just empatisk kommunikation i relation till sig själv är forskaren Kristin Neff, också väldigt bra. Med värme, Evalotta.