Relationer till andra
kommentarer 2

Att läka sina sår genom relationer

Ingen går igenom livet utan sår.

En del av oss får ägna en hel del möda åt att försöka läka det som skadats tidigare i livet.
Vi får kämpa med skadad tillit, idéer om oss själva som begränsar oss och smärtsamma upplevelser av närhet som får försvaren att åka upp i tid och otid. Sår är arbetsamt att gå omkring med, så jag har funderat mycket kring just inre läkning. Jag tycker att det finns två saker som hjälper som inget annat i det arbetet.

Hur jag tar emot mig själv

Det första är att förändra mitt förhållningssätt till mig själv så att det blir allt mer tillåtande och generöst, och utan dömanden. Jag behöver hitta till en djupare förståelse för varför jag gör som jag gör och blivit som jag blivit (vilka behov jag försökt tillgodose).
När jag på djupet blir förstådd och inte dömd av mig själv, då kommer en ny tillit att börja växa fram. En tillit till att vad som än händer, kommer jag alltid att ta emot mig själv. Vad än andra gör, hur det än går i mina andra relationer, så finns jag där för mig själv med öppna armar. Det blir med tiden som en stor, varm famn att alltid kunna återvända till och utgå ifrån när jag ska ut på osäker mark i livet. Detta är ett arbete som kan ta sina år, men det är bara att börja, öva och öva igen. Tillsist blir det ens naturliga sätt att reagera på.

Fördjupade relationer till andra

Det andra är att hitta någon eller några människor att fördjupa relationen med. Hitta någon som du kan börja visa allt mer för; skala av lager för lager. Att visa en version av sig själv som man vet kommer att bli väl mottagen, är vanligt. Att även börja visa en version som är mer opolerad, okontrollerad och sårbar, det är betydligt svårare. Man får ta det stegvis och känna efter om det bär. Lyckas man hitta till den sårbarheten i relation till en eller några människor, då kan ett djupt läkande verkligen ta fart. Då knyter man an och då får man nya, reparerande upplevelser av närhet. Att visa sig och sitt inre för någon som tar emot en med kärlek och själv gör det samma tillbaka, det läker. I en sådan relation, där en ömsesidig tillit finns, kan man förändra sina otrygga anknytningsmönster till att bli mer trygga. Det går inte på en natt, men genom att ta små steg mot att fördjupa närheten, kommer kontakten också att bli allt djupare. Relationen blir allt viktigare och sårbarheten allt mer kännbar. Det är bra. Det är när sårbarheten är i dagen som något verkligen sker rent läkningsmässigt. Viktigt är att inte försöka skydda sig genom att döma sig själv för sårbarheten, utan ge efter och låta den finnas.

Sårbarhet och kontakt

Det sägs att det första vi tittar efter hos en annan människa är sårbarhet, för i den finns en öppning där vi kan få kontakt med varandra. Där känner vi igen oss i den andre och kan relatera till den mänskliga vi ser.

Det sägs också att det första vi försöker dölja hos oss själva i mötet med en annan är just vår sårbarhet. Vi vill ha kontakt, bli accepterade och godkända och så gör vi det vi tror ska ge oss det.

Resan från det tillrättalagda till det ärliga, sårbara får ta sin tid. Det är det värt, för den läkningen går så djupt.

Med värme,

Evalotta.

Lagrad under:Relationer till andra

av

Jag har bakgrund som teolog och empatisk coach med hemvist i den mystika skolans andlighet. Välkommen att kontakta mig på evalotta@stiernholm.se. Du får gärna länka till min blogg om du vill, men inte kopiera texterna.

2 Kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.