Att närma sig det inre, osynliga barnet.
När man närmar sig sitt inre barn, är det viktigt att göra det förutsättningslöst. Den känsliga därinne kan ha väntat i decennier på att bli sedd,… Läs mer »Att närma sig det inre, osynliga barnet.
När man närmar sig sitt inre barn, är det viktigt att göra det förutsättningslöst. Den känsliga därinne kan ha väntat i decennier på att bli sedd,… Läs mer »Att närma sig det inre, osynliga barnet.
Om man speglar sig i det skadade hos en annan, blir bilden alltid förvrängd. En trasig spegel visar en trasig bild. Bara det sanna,… Läs mer »Att bli speglad – trasig eller hel
Vi är sårbara, vare sig vi gillar det eller ej. Att vara människa är att vara sårbar, något alternativ finns inte. När vi visar oss;… Läs mer »Sårbarhet och skam
Det är inte alltid man förstår sig själv och sina drivkrafter. Man kan ha existentiella behov som man inte riktigt förstår, men som utgör en… Läs mer »Längtan efter kärlek.
Försoning med andra människor, handlar i grunden om att försonas med sig själv. Försoning blandas ofta ihop med förlåtelse. Ofta hör jag sägas att man… Läs mer »Försoning och självempati
”En rädd hjärna drar förhastade slutsatser”, läser jag i en artikel i SvD 30/12 2012. Den meningen har levt kvar i mig sedan dess. I… Läs mer »En trött hjärna drar förhastade slutsatser
Det händer att man stöter på en inre hårdhet hos dem man vill vara nära. Hårdhet som stöter bort, håller på avstånd, avvisar. Det kan… Läs mer »Konsten att älska den hårda.
Ibland krockar man även med dem man älskar. När något triggats i mig men inte i den andre, kan vi med värme lyssna in vad… Läs mer »När vi krockar med varandra
Den där sorgen, tänkte jag. Den där underliggande sorgen som finns där som en grundton i mitt liv, ibland stark, ibland knappt kännbar; den sorgen… Läs mer »Om tröst – att skapa en inre tröstfunktion
Att det väcker känslor att ha barn, är de flesta överens om. Det väcker vår kärlek, det väcker känslor vi inte visste fanns. Det tar… Läs mer »Högkänslighet och föräldraskap