Jag fick en glimt nu på morgonen, som om slöjan lyftes bort och jag såg klart. Jag vet inte om jag kan fånga det i ord eller lyckas förmedla det, men jag ska försöka. Det handlar om beröring. Jag såg hur den gudomliga verkligheten vill nå oss i varje stund och ständigt är beredd på att infinna sig. Beröra. Hur den vill genomsyra varje möte och uppgift, varje tillstånd, allt mående och varje tanke. Det är som en verklighet, en dimension av total klarsyn, frihet, klar tanke, kärlek och djup glädje som finns precis invid den värld vi lever i, ser och upplever som den vanliga. Precis nära, helt tätt inpå, bara en tunn slöja bort finns den gudomliga verkligheten. Den kommer igenom ibland, som en beröring. Det är som att något öppnar sig och vi får del av kraften, flödet och kärleken. I den stunden försvinner all rädsla, all oro och alla förbehåll. Något öppnar sig och vi får uppleva oss själva på ett nytt sätt, eller, så som vi verkligen är. Det hände …